Humanitära katastrofen i Darfur - Tage Zein El Din
Tage Zein El Din, uppväxt i Kungsängen, har under många år arbetat med flyktingfrågor och humanitär hjälp i bla Bosnien, Kroatien, Iran och Syrien för UNHCR och SIDA. Han är sällan i Sverige/Kungsängen, Gunnar Kvarnefalk träffade Tage för ett par dar dagar sedan och fick då veta att han är i Kungsängen denna vecka. Efter samråd med Per-Åke Lilja har programkommittén flyttat årsmötet till första mötet i Januari. och bjudit in Tage som föredragshållare nu fredag den 1 dec. Tage arbetar nu med samordning av humanitär hjälp i just nu världens största humanitära katastrofområde nämligen DARFUR i Sudan. Tage kommer att berätta om sitt arbete där. MISSA INTE DETTA TILLFÄLLE!!! Vill du veta mer om SIDA gå in på deras hemsida: www.sida.seFör fördjupad information, fortsätt att läsa nedan: Varför ger Sverige stöd till Sudan?
Freden har tänt förhoppningar om en ny och bättre framtid för Sudan. Samtidigt har nya konflikter blossat upp. Situationen är långt ifrån stabil men förutsättningarna är bättre än på länge. I södra Sudan har flyktingarna börjat återvända och den mödosamma återuppbyggnaden kan ta fart på allvar. Sverige stödjer detta arbete och bidrar dessutom med cirka 300 miljoner kronor per år, inklusive humanitära insatser, under perioden 2005–2007.
I januari 2005 undertecknades ett efterlängtat fredsavtal i Sudan efter 21 år av inbördeskrig. Avtalet innebär en historisk möjlighet till fred och hållbar utveckling i Sudan. Samtidigt har situationen i Darfur, en provins i västra Sudan, utvecklats till en av världens värsta humanitära katastrofer. Cirka 300 000 människor har dödats och nästan 2 miljoner människor har flytt från sina hem.
Enorma flyktingläger har vuxit upp, både i Darfur och i grannlandet Tchad. Ytterligare 4,5 miljoner människor från södra Sudan lever som internflyktingar och det finns dessutom omkring 613 000 flyktingar från södra Sudan i andra länder.
Även i östra Sudan är utvecklingen oroande. Stridigheter har bland annat förekommit i området kring staden Port Sudan vid Röda Havets kust.
Sudan är Afrikas största land. Befolkningen består av ett stort antal olika etniska grupper och mellan 100-400 språk talas, beroende på hur man vill definiera begreppet språk.
Den största delen av Sudan är karg ökenmark men det finns också bördig jord, till exempel längs Nilens stränder. De allra flesta av Sudans invånare försörjer sig på jordbruk och boskapsskötsel. Bomull var länge den viktigaste exportgrödan, men sedan oljefyndigheterna började utvinnas under 1999 domineras exporten helt av oljan.
Fattigdomen är mycket stor, även i jämförelse med grannländerna. Många saknar tillgång till rent vatten. Återkommande torrperioder orsakar svältkatastrofer. Utbildningssystemet var bristfälligt redan innan kriget bröt ut och sjukvården är helt otillräcklig. Undernäring och dåliga sanitära förhållanden minskar motståndskraften mot sjukdomar. Inbördeskriget har på alla sätt förvärrat situationen.
Kvinnorna är särskilt utsatta och lever under ytterst svåra omständigheter i Sudan. Kvinnlig könsstympning är vanligt förekommande i norra delen av landet. Unga flickor gifts bort i arrangerade äktenskap och i norra Sudan, där stränga islamistiska sharialagar infördes efter 1989, får kvinnor inte resa utan manligt beskydd och utestängs från vissa arbeten. Våld mot kvinnor är ett stort problem och det finns uppgifter om att våldtäkter används systematiskt som en del av krigsföringen.
Efter att fredsavtalet trätt i kraft har en övergångsförfattning inrättats. Enligt den är Sudan nu en federation bestående av två stater; Nordsudan och Sydsudan. Om sex år ska en folkomröstning hållas för att avgöra om södra Sudan ska bli en självständig stat. Under hela övergångsperioden ska den nuvarande presidenten, Omar Bashir, sitta kvar som president för hela Sudan. Ledaren för motståndsrörelsen Sudan People's Liberation Movement (SPLM), Salva Kiir Mayardit, är dels förste vicepresident för hela Sudan, dels president för södra Sudan.
Enligt överenskommelsen ska till exempel Sudans oljeinkomster delas lika mellan norra och södra Sudan, liksom det utländska biståndet.
Hur länge har Sverige gett stöd till Sudan?
Sverige har gett stöd till Sudan i minst trettio år. Sedan inbördeskriget började har stödet uteslutande varit humanitärt. Nu har ett mer långsiktigt stöd till återuppbyggnad inletts.
Uppdaterad 22 feb 2006
